Individuellt sök injagad hund

När du släpper hunden i skogen, så söker den ut först ca 200-300 meter från dig, hittar den inget så kommer den oftast tillbaka och kollar så du är med, dvs om det är öppen skog, så kanske den kommer in på 80-100 meter från dig, så den ser dig och om det är tätare terräng, kommer den in på ca 20-40 meter. Efter att den hejat, som jag brukar säga, kommer sökrunda nummer 2, som bör ligga på ca 500-700 meter ut från dig, hittar den inget på andra rundan heller, så upprepas återkopplingen till dig på samma sätt som innan och sedan kommer sökrunda nummer 3. Oftast sker det om det är ganska viltfattiga marker ni är på. Sökrunda nr 3 blir ca mellan 1-1,5 km ut, men oftast har hunden fått upp något innan den kommer så långt ut. På GPSen på bilden kan man se ungefär hur det kan se ut. Jag stod i höger nedre hörnet där det står 150M och upptaget på vildsvinen, var uppe till vänster mellan sumpmarken och ån. Det var ca 1,5 km från där jag stod när första skallen kom. Hundarna är oftast mycket duktiga på att lokalisera viltet och jag kan räkna på fingrarna de gånger jag släppt någon av mina hundar utan att den finner något vilt att jaga.

Drevskall och Ståndskall

Vanligtvis brukar vildsvinen efter ett antal grova skall, börja röra på sig och då kommer ett gällare och mer intensivt drevskall direkt. Jag kan oftast höra på mina hundar vad det är för viltslag som drivs och om det är större eller mindre. Det är ofta mera bas och grövre vid större vilt och gällare mer intensivt skall vid mindre vilt, tex 30-40 kg vildsvin, som flyr snabbt, då är det en klar klang i skallet och om det är en större galt som rör sig saktare, så blir det betydligt grövre skall och mer likt ståndskall eller gångståndskall. Det är så klart inte alltid detta stämmer, men allt som oftast kan jag i tidigt skede bedöma vad för typ av vilt det rör sig om. Tex när Arawel driver en hare, så riktigt tjuter skallen i skogen. Likaså när det är en älgtjur, då är det en annan "respekt" i skallet och därmed grövre än om det är en kalv eller kviga som snabbt drar iväg. Det kan även ofta stå still lite längre och smyger man då lugnt och tyst in, så kan man få läge att fälla viltet på plats.

Hur länge driver våra hundar

Drevtiden och längden på drevet, kan variera lite beroende på vilket viltslag det är och vad det är för terräng man jagar i. Generellt upplever jag det, som att ju större vilt och ju mer motstånd eller utfall det gör, desto roligare tycker hunden att det är och håller därmed på längre. Är det tät terräng så går det långsammare och håller då på lite längre i tid än om det är öppen mark. Är det öppen mark, drar det iväg fort men släpper tidigare och kommer tillbaka snabbare. Oftast så drar det i ett ljudligt drev genom skogen ungefär 1-3 kilometer för att sedan släppa och komma tillbaka. Är upptaget i en tätning eller vass och där finns fler vildsvin inne, så har jag upplevt att hunden räknar och att den efter upptag, släpper redan efter ca 6-700 meter och kommer in för att hämta nästa, så håller den på tills det är sista vildsvinet kvar och då håller den i längre, dvs några kilometer. I tid brukar det röra sig om ca 30 minuter till 90 minuter. Du kan även mana på hunden att gå på samma vilt igen genom att möta upp den i bakspåret och nicka eller på annat vis tala om för den att ni ska fortsätta på samma vilt och du kan då hålla på på samma vilt i flera timmar. Men per automatik brukar de oftast släppa vid ca 2-3 kilometer och komma tillbaka, så du kan fortsätta in i såten och söka efter nya vildsvin eller älgar eller vad du nu jagar för dagen. Oftast har hundarna en mycket bra återgång och jag har inga bekymmer med att släppa en hund även om det börjar närma sig kvällen, då de i princip alltid kommer tillbaka ganska snart.

Jaga med en hund eller flera?

Om du ska ut och jaga individuellt och vill kunna hinna ikapp och att du vill ha en mindre hektisk jakt, så ska du helst bara släppa en hund. Man kan släppa 2 eller fler men då är det betydligt mer intensivt och ofta svårt att kunna komma nära viltet som hundarna håller på med, så jag föredrar att släppa en hund och i lugn och ro kunna antingen smyga sig in på ståndskall eller att planera och försöka förflytta sig till ett lämpligt pass där drevet bör kunna dra förbi. Älg och vildsvin beter sig oftast olika när de är drivna. Vildsvin går gärna i den tätaste och mest svåråtkomliga terrängen, vid surhålor, diken, vattendrag eller vassar och tätningar, medans älgar gärna kan dra rakt över hyggen eller öppna fält. I filmklippen, är det Arawel 10 år och Kalina som jag släppte tillsammans för jag tänkte att Arawel är så gammal nu plus att han varit sjukskriven de senaste 4 åren, så han kanske inte kommer att göra så mycket. Där hade jag fel, båda hundarna jobbade mycket bra och jag lyckades fälla en fin galt av de 2 vildsvinen som låg i buskaget. Det var ett djupt hål under buskarna, så jag fick gå mycket nära för att se något och när jag kom för nära flög båda vildsvinen ut och galten med mig i sikte. Jag stod bakom en björk och han lyckades bara nudda mitt vänstra ben, när han for förbi. Han vände upp fint efter utfallet och jag lyckades fälla honom med mycket pirr i magen. 

När jag går i drevet på kommersiell jakt, så brukar jag släppa flera hundar däremot, men då är det oftast jag själv som kommer med hundar eller eventuellt med en kompis och då krävs det att vi släpper några fler för att vi ska kunna leverera det antal vildsvin, som de betalande jägarna förväntar sig av oss. Det brukar oftast bli ca 20-40 vildsvin per dag på dessa jakter och då kräver det lite hundar som jobbar. Som tur är brukar oftast hundarna splittra grupper med vildsvin och driva åt varsitt håll i såtarna och det är mycket populärt hos både arrangörerna och passkyttarna.

Mycket spårnoga och duktiga på eftersök

Hundarna är väldigt spårnoga och brukar klara de flesta eftersöker galant. Jag brukar oftast gå fram till skottplatsen och se om jag själv ser blod eller annat, men framförallt ser jag på hunden om den drar igång "dammsugaren" på rätt sätt eller ej och konstaterar ganska snabbt om den känner ett riktigt spår efter skadat vilt. Ser jag att hunden arbetar med nosen som den ska vid skadat, så brukar jag gå med en bit i lina för att se att det är ett tydligt spår och släpper efter en stund. Det brukar dra iväg en bit, kanske 1 eller 2 kilometer och sedan hör jag upptaget, som jag även ser på GPSen både på att det står ganska still och på skallindikatorn som visar hur frekvent skallet är. Oftast går man in på det och kan lyckas avfånga på ståndskall. Är det tillräckligt skadat händer det med att hunden tar tag i och fäller viltet. Längsta eftersöket jag gjorde var hela 16 kilometer totalt och det var en leverskjuten mindre galt. Inte den på bilden, för den var en riktigt stor galt som vi sköt i Walcz i Polen.